Amanda Jenssen Bloggen

Den enda bloggen för swingpjattar OCH reservkraftsfetischister

  • Amanda Jenssen 2014
  • Amanda Jenssen Superstar

    Amanda Jenssen is one of Sweden’s leading artists and one, that in comparision to most of her peers, really has what it takes to break internationally.
  • Följ mig på Twitter

  • Blogkeen

    Amanda Jenssen Bloggen

Posts Tagged ‘70-tal’

Vilken musik lyssnar Amanda på?

Posted by Roger Krook på 16 januari 2017

amanda i skyddsrummet

En motiverad fråga, som kanske kan ge en ledtråd till stilen på det kommande albumet. AJBURBAT meddelar att AJ nyligen lyssnat på Philemon Arthur and The Dung.

.

.

Denna svenska duo fick en Grammis för årets bästa skiva 1972. Protesterna blev våldsamma och det delades inte ut fler Grammisar förrän 1987. Grammisen är lättare att förstå om man känner till 70-talets paroll ”Alla kan spela”. Men när det gäller PAATD kan man förstås fråga sig hur ”spela” definieras. Själv är jag dock sedan många år ett stort fan av PAATD.

.

.

De två bröderna är än idag anonyma och ryktet att det skulle vara Thomas och Mikael Wiehe stämmer knappast. Men precis som The Beatles kunde underblåsa ryktet om Pauls död satte Thomas Wiehe igång spekulationer när han framförde Philemon Arthur and The Dungs låt Du är min enda vän. Deras enda romantiska ballad, kanske man kan säga.

PAATD spelade in sin musik hemma i barnkammaren med en gitarr, ett dragspel och diverse plåtburkar. I en låt medverkar deras katt och spinner, i en annan kommer deras mamma in och klagar på att dom larvar sig och inte spelar någon riktig musik. Men vem har kunnat bli profet i sin egen stad?

.

.

Deras musik är opretentiös, respektlöst gränsöverskridande och så enkel att man ibland tror sig kunna se en djupare mening och skönhet under ytan. PAATD spelar med glatt humör och kan inte jämföras med den försöksutskrivne och förmodligen ganska ångestfyllde Wild Man Fisher. PAATD är helt enkelt en fullständigt unik grupp med ett eget koncept och en musikalisk stil som ingen lyckats kopiera.

Frank Zappa gav ut skivor med udda talanger på sitt eget skivbolag. Wild Man Fisher var en av dessa. En annan hette Alice Cooper. FZ sade till AC att hela bandet kunde komma hem till honom och spela klockan nio. FZ, som aldrig gick upp förrän framåt eftermiddagen, menade naturligtvis nio på kvällen. AC kom dit nio på morgonen och ställde upp sina trummor och förstärkare. Klockan nio började bandet spela. Efter en stund tittade en sömndrucken FZ ut genom sovrumsdörren.

-Låt mig få kaffe först, så ska jag lyssna på er sedan, sade Frank Zappa.

.

.

Strax därefter gav han ut Alice Coopers första album och resten är historia. Det sägs att Alice Coopers första scenkaraktär var inspirerad av Bette Davies i filmen Whatever Happened To Baby Jane? Sedan kom den typiska AC-sminkningen och skräckshowen – mer eller mindre ”lånad” från Screaming Lord Sutch. (Något som AC dock förnekade.)

Alice Coopers album Billion Dollar Babies gjorde ett enormt intryck på den tidens ungdom och kan jämföras med betydelsen hon albumen från Deep Purple och Black Sabbath. De två senare banden betraktades inte som särskilt finkulturella på den tiden, men var något som alla köpte och lyssnade på. Ja, på den tiden köpte man skivor! Eller önskade sig i julklapp om man var en fattig skolelev. Kvällstoppen spelade bara halva låtarna för att folket inte skulle kunna spela in dem på sina Tandbergare.

Apropå Wild Man Fisher.

.

.

Det här är en av mina absoluta favoriter!

….

Posted in Amanda Jenssen | Taggad: , , | Leave a Comment »