Amanda Jenssen Bloggen

För oss som bloggar med vita handskar på

  • Amanda Jenssen 2014
  • Amanda Jenssen Superstar

    Amanda Jenssen is one of Sweden’s leading artists and one, that in comparision to most of her peers, really has what it takes to break internationally.
  • Följ mig på Twitter

  • Blogkeen

    Amanda Jenssen Bloggen

Med skyddsrummet som tröst: Stövlar gjorda för förflyttning

Posted by Roger Krook på 03 juni 2014

.

Så här i sommartider ser man förstås i första hand svalkande pilsnerfilm, själv ser jag just nu juvelen i pilsnerfilmernas krona: Pensionat Paradiset.

.

.

Men det hindrar inte att man sticker mellan med lite fältmässiga upptagningar av vår hjältinna. Den här ovanför handlar om stövlar. Och Lee Hazelwood, som Amanda Jenssen inte verkar känna till, var stencool och dessutom delvis boende i Sverige när det begav sig, något som resulterade i svenska kultfilmer som Smoke. Text från min filmblogg:

Regi Torbjörn Axelman. Sångaren Lee Hazlewood stod för titelroll, originalmusik och manus. Sexstjärnorna Christina Lindberg och Cecilia ”Cia” Löwgren klädde av sig. Smoke blev ingen succé, trots både naket och våld. Premiär 1971-12-22 på Sergel.

”Personerna är ohyggligt krystade och rör sig i ett tomrum som Axelman ibland fyller ut med stora tuttar och annat sexlarv. Han segdrar poänglösa, plottriga bildföljder, som ofta bara verkar vara stödpunkter för den sång och musik som exekveras på ljudbandet.”
Hanserik Hjertén, Dagens Nyheter

Här gör Lee Hazelwood något han kanske är bättre på,  sjunger duett med Nancy Sinatra:

.

.

Pilsnerfilmen är inte så konstig, den är en arvtagare till scenens folklustspel med förväxlingskomik och folk som trattar på ändan, det som kallats buskis. Då finns det en mycket underligare svensk genre: Förgasarfilmen. (Rättstavningsprogrammet kan det ordet!) Kanske säger förgasarfilmen något om en längtan till den tidiga industrialismen, då det underutvecklade Sverige blev en framstående industrination genom snillens smarta konstruktioner. AGA-fyren, LM Ericsson-telefonen och SKF-kullagret till exempel. På 50-talet tillverkade svensk industri världens då snabbaste jetdrivna jaktplan. Flygande Tunnan hette det. Det fantastiska är att Pensionat Paradiset inte bara är den främsta pilsnerfilmen – den är samtidigt en förgasarfilm! Så här skrev Martin Kristenson i Stupido:

””Förgasarfilmen” är i stället en komedi eller melodram om En Ung Och Okänd Hantverkare, som hoppas vinna Den Viktiga Tävlingen med sin Epokgörande Uppfinning. Oftast försöker De Ohederliga Konkurrenterna sätta krokben för honom innan han slutligen vinner både Tävlingen och Flickan. Det patriotiska draget understryks av att slutstriden inte sällan står mellan Den Svenske Uppfinnaren och En Utländsk Fabrikant. Hur många filmer av den här typen som gjorts i Sverige är inte lätt att säga, men det är åtskilliga. En av de mest berömda förgasarfilmerna torde vara Pensionat Paradiset (1937), där handlingen kretsar kring karburatorn till en utombordsmotor. I Tutta Rolf-filmen Vi som går köksvägen (1932) vinner huvudpersonen en motorcykeltävling med sin nya förgasare. Ett mer absurt exempel är 100 dragspel och en flicka (1946) där vännerna Ville och Rulle uppfinner ett epokgörande nytt dragspel som lömska tjuvar försöker komma åt för att kunna vinna en dragspelstävling. Smålänningar (1935), producerad av Svensk Talfilm i samarbete med Triangelfilm, skildrar den unge Gustav, som uppfunnit en båtmotor med vilken han vinner Mälaren Runt-loppet. Att formeln lätt modifierad är gångbar än i dag visar Göta Kanal-filmerna, där hjältarna i första delen tävlar om att få sälja fritidsbåtar och i uppföljaren tar hem spelet mot en samling skumma ”ballongförsäljare”. Åsa-Nisses uppfinningar är legio – vakuumtorkat atombränsle, ägg med två gulor eller handvevade tvättmaskiner – och han konstruerade minst två nya förgasare, en i Åsa-Nisse på hal is (1954) och en bara två år senare, i Åsa-Nisse ordnar allt (1956). ”

Ja, det fanns en tid då Sverige var en ledande industrination. På 80- och 90-talen gick allt åt helvete, men å andra sidan fick vi en massa intressanta övergivna industribyggnader. Så det jämnar ju ut sig.

Plötsligt slår mig en helt annan sak: Kan Lee Hazelwood ha fått sin sångstil från Lee Marvin i Paint Your Wagon? Och varför har båda i så fall samma förnamn? Detta kräver omedelbar research. Och ja, det är en ung Clint Eastwood!

.

.

Paint Your Wagon släpptes 1969. Lee och Nancy började sjunga Summer Wine redan 1967. Så det tycks vara Lee Marvin som inspirerades av Lee Hazelwood, inte tvärtom.

Paint Your Wagon, Guldrushens Glada Dagar, var en oerhört hipp film på sin tid. Som alla andra blev jag dessutom lite förälskad i den kvinnliga hjältinnan. Eftersom hon var helt ouppnåelig gjorde det inget att hon dessutom var för gammal för den snorgärs som jag var då. Den objektiva distansen i kärleken till idolen överbryggar alla hinder. Jean Seberg hette hon, var född 1938 och 31 år när filmen spelades in:

.

jean seberg

 

Några år senare blev jag kär i den relativt jämnåriga (med mig, inte med Jean Seberg) Cherie Curry i The Runaways och då kändes det nästan som att vi två kunde ha en gemensam framtid. Som tur var uppsökte jag inte hennes far för att anhålla om dotterns hand, men då visste jag inte att hon skulle knarka bort sin karriär. Jag trodde hon skulle vara nöjd med att polisha mina golv med Casco Kökspolish. Vem behöver förvirra sin blick med droger om man har rena och blanka golv? Jo, Cherie Curry behövde tydligen det – men idag verkar hon återställd. För övrigt handplockades Cherie Curry (stavningen av hennes namn varierade på skivorna) till The Runaways enbart på grund av sitt utseende. Som tur var kunde hon sjunga också – och resten är historia.

.

cherie currie

Det här är inlägg 94 av 100. Snart kan man börja blogga som folk igen. Om övergivna turistorter i öknen, bortglömda bergrum, omodern musik, gamla filmer och annat som bara kan uppskattas av verkliga nördar som Amanda Jenssen.

.

Hem

Advertisements

Skriv något mysigt

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s