Amanda Jenssen Bloggen

Roger E. Lee om A. J.

  • Amanda Jenssen 2014
  • Amanda Jenssen Superstar

    Amanda Jenssen is one of Sweden’s leading artists and one, that in comparision to most of her peers, really has what it takes to break internationally.
  • Följ mig på Twitter

  • Blogkeen

    Amanda Jenssen Bloggen

Att skiljas är att leva lite grann (53 av 100)

Posted by Roger Krook på 22 april 2014

ringo starr 2014

Två glada meditatörer

Enligt den vanliga historieskrivningen var Ringo Starr minst intresserad, eller helt ointresserad, av meditation när The Beatles åkte till Maharishi. Men enligt den här artikeln i Rolling Stone (jan 2014) stämmer det inte riktigt och Ringo säger att han mediterat 364 dagar om året de senaste fyra åren. Kanske har Ringo rett ut sitt eget förhållande till ”ungdomssynderna” nu när han blivit fullvuxen? Här är fler artister (bland andra Donovan) som spelade på David Lynchs gala för att samla in pengar till Transcendental Meditation 2010:

.

.

Enligt populärmyten åkte The Beatles till Maharishi, blev lurade och har sedan dess varit negativa. Det stämmer alltså inte. Paul och Ringo är positiva och George fortsatte meditera, men inom Hare Krishna. John Lennon är ett frågetecken. Han kände sig lurad när han skrev Sexy Sadie, men det finns uppgifter om att han skulle ha uttalat sig positivt strax före sin död. Om John levt idag hade han kanske sett äventyren på 60-talet som en kul grej, men det får vi aldrig veta. Här är en annan gammal maharishi-lärjunge, som INTE försonats med sina ungdomssynder. Det är ingen kritik, men visar att man kan förhålla sig till sitt förflutna på olika sätt:

.

.

Jag vet av egen erfarenhet att det är som en skilsmässa att lämna en rörelse. När jag lämnade Maharishi-rörelsen efter elva intensiva år var jag väldigt besviken och tänkte gå till avprogrammeringsrörelsen FRI, Föreningen Rädda Individen. Jag måste rädda andra från att bli lurade som jag själv blivit! När jag stod utanför deras dörr och skulle ringa på fick jag plötsligt en stark känsla av att jag höll på att göra något riktigt dumt. Så jag gick hem och drack kaffe istället och det är jag glad för idag.

Att vara med i en rörelse är precis som en förälskelse, man tycker att man har hittat något helt perfekt, som måste vara skapat bara för en själv, och går på moln. Sedan börjar verkligheten tränga sig på i form av småtjafs, gnäll och cyniska skämt. Men man vill ju så gärna att det ska bli bra igen! Till slut går det åt pipsvängen och kärleken byts ut mot lika starkt hat.

Jungianerna säger det är ett varningstecken om man passar FÖR bra ihop, om allt är helt perfekt. Varför? För då är det ganska säkert en projektion, man förväntar sig att en annan människa existerar bara för att uppfylla ens djupaste behov, hopp och drömmar. Någon sådan människa finns inte och då är risken stor (ungefär 100%) att man blir besviken.

En skilsmässa är alltid jobbig, men jag inbillar mig att den ofta är jobbigare för killar. Jag har absolut ingen aning om varför, men tycker det verkar så. Kanske är killar uppfostrade att vara mer prestationsinriktade och har svårare att ta ett ”misslyckande”. Men en skilsmässa från en person eller rörelse är inget misslyckande, det är att ha lärt sig något och gå vidare.

Om man ältar en skilsmässa och hatar den man skilt sig från kan man bli mer eller mindre psykiskt invalidiserad. Om man erkänner att relationen gav en massor, men att saker förändrats och det har blivit dags att gå vidare, kan man istället växa som människa. Det har jag inte lärt mig av Mia Törnblom eller Deepak Chopra, utan den hårda vägen.

Och när det gäller att lämna en rörelse är avprogrammering det som ger dom största skadorna. Jag skulle vilja kalla det andlig våldtäkt. Filmen och boken Holy Smoke visar detta med en rolig och ganska svart humor. Så jag är väldigt glad att jag inte gav mig in i den branschen den där kvällen i Midsommarkransen.

Ångrar jag något? Nej, men om jag åkte tillbaka i en tidsmaskin och fick leva om mitt liv så skulle jag prova ännu fler mystiska grejer och försöka bli förälskad ännu oftare. Men att få göra om något med den erfarenhet man fick genom att göra det är förstås en felaktig eller åtminstone väldigt hypotetisk frågeställning. Så jag känner mig ganska nöjd med den dos av spöken, änglar och andliga mästare jag mött hittills och hoppas framtiden blir lika intressant. Och jag kan nog ärligt säga att jag har försonats med den jag var och dem som betydde mycket för mig. Inte så tokigt som bokslut en helt vanlig tisdagsmorgon efter dagens första kopp kaffe.

Samtidigt finns det en del idioter jag mött, som jag aldrig kommer att gilla. Men en ny insikt för mig är att FOLK HAR RÄTT ATT VARA IDIOTER. Och även om dom inte skulle ha det så kan man inte ändra på andra. Det enda man kan göra är att bestämma sig för hur man ska förhålla sig till idioterna – till exempel genom att lämna dem bakom sig och gå vidare. Om man går omkring och hatar idioter som förpestat ens liv så har man inte lämnat dem, då styr de fortfarande hur man mår. (Jag tror det är det Amanda menar med att vara jagad av spöken.) Ordet förlåtelse är lätt att missförstå, men att förlåta för att kunna lämna något bakom sig, utan att för den skull nödvändigtvis gilla dem eller det de gjort, tror jag är en av de stora nycklarna till personlig frihet. Att förlåta för att det ska bli bra igen är däremot att fortsätta spela med i en destruktiv relation.

Lite billig filosofi apropå Ringo Starr, som enligt Rolling Stone sade: ”Meditation was started thousands of years ago – and I was there.”

Hem

 

Annonser

Skriv något mysigt

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s