Amanda Jenssen Bloggen

En av sydvästra Norrbottens fem bästa amandabloggar.

  • Amanda Jenssen 2014
  • Amanda Jenssen Superstar

    Amanda Jenssen is one of Sweden’s leading artists and one, that in comparision to most of her peers, really has what it takes to break internationally.
  • Följ mig på Twitter

  • Blogkeen

    Amanda Jenssen Bloggen

Krigshot och nostalgi eller Supersize me! (11 av 100)

Posted by Roger Krook på 12 mars 2014

spexpluton

Howdy!

Jag minns inte om det var Gits Olsson eller någon annan som skrev ”Det är nästan så man börjar längta efter det tredje världskriget” när TV sände den nostalgiska serien Någonstans i Sverige. Nu var ju Sverige inte särskilt hårt drabbat av kriget. Danmark och Norge var ockuperade av Tyskland och Finland betalade ett högt pris för att stoppa Sovjets ockupation. Folk dog. I Finland var tidningarna fulla med namn på stupade och i Norge försvann nazister och quislingar på mystiska sätt. För några år sedan talade jag med en norsk kvinna som var tonåring under ockupationen. -Det fanns ju en del nazister som man inte kunde ha kvar. Dom fick man ta bort, sade hon lugnt. Jag hade svårt att tro mina öron, den förtjusande gamla damen talade om mord som om det gällde att slå ihjäl flugor. Vid sådana tillfällen inser man hur lite man vet och hur begränsad syn på verkligheten man har.

I Finland ansågs det opassande att roa sig när folk dog vid fronten. Offentlig dans var förbjuden och radion spelade klassiskt, marscher och psalmer. På bio visade man verklighetsflykt, som den här allmogefilmen med Miss Europa i den kvinnliga huvudrollen:

.

)

.

I Danmark och Norge var swingen istället en del av motståndet, eftersom den var förbjuden i Tredje Riket. Kanske bidrog detta till Alice Babs otroliga popularitet i de ockuperade länderna. När Charlie Norman spelade i Tredje Riket blev några SS-officerer vid ett bord hotfulla för att han spelade för jazzigt. Då avbröt han mitt i låten och började spela An Der Schönen Blauen Donau.

.

)

.

I Sverige var swing och hot (uttalas hått och betyder jazzmusik med improviserade solon) en del av beredskapen och det psykologiska försvaret. Ulla Billquist var vår egen Vera Lynn. Fältartister höll modet uppe på de frusna, sysslolösa beredskapsgubbarna och de inkallade gjorde egna spex. Beredskapsbaletten med män i kvinnokläder var ett uppskattat inslag i sådana spex. I en del professionella swingorkestrar blev det problem med vakanser när en stor del av musikerna var inkallade, ibland som fältartister men ofta som vanliga soldater.

På tio år förvandlades det svenska försvaret till nostalgi. Nu talar politikerna om att det kanske var lite förhastat, när grannarna mobiliserar. Men det svenska invasionsförsvaret, som byggde på infanteri, kustartilleri och ett av världens största flygvapen, är för alltid försvunnet. Bergrummen, kustartilleriforten och de underjordiska flyghangarerna är övergivna platser, ibland plomberade eller förstörda av fukt och översvämningar. Svenskarna kallades Folket som går under jorden, men snart finns det inte mycket kvar att krypa ner i. Kalla kriget är lika mycket nostalgi som andra världskriget och de atombombssäkra bergrummen säljs till högstbjudande på nätauktioner.

Själv sitter jag nere i urberget och läser doktorsavhandlingar och har det bra. På mina frottéhanddukar i köksregionerna står det ”Armén” och på linnehanddukarna står det ”Krigsmakten”. I ett bergrum  ska det förstås egentligen stå ”Civilförsvaret” på handdukarna. Jag hade en sådan diskhandduk, men mina ökenmöss åt upp den. Handdukarna med texten Krigsmakten är mycket svåra att få tag på och börjar få samlarvärde. Paradoxalt nog har Försvarsmakten slutat sälja överskottsprylar när mobförråden tömts. Det nya gav man till Hemvärnet och det gamla kastade man. Det rörde sig om utrustning till hundratusentals man, som förvarades i mobförråd i väntan på det tredje världskriget. Nu har överskottsprylar blivit nostalgi och vissa grejer har blivit samlarföremål. Idag hittade jag en M/59 vintermössa i min storlek (jag har EXTREMT stort huvud och när jag var liten måste jag köpa mina mössor på vuxenavdelningen) för sextio spänn, men annars kan dom kosta ett par hundra. En vanlig bomullsskjorta med ”rätt” originalmärken kan kosta närmare en tusenlapp på Desert Rat.

Det som en gång i tiden kallades Lumpen har blivit nostalgi för nördar. Hur många vet idag vad uttryck som mobförråd, eldpost, latringrop, Olles Brorsa, Valpen och snuskburk betyder? För att inte tala om spexpluton, bondpermis, fotlappar, strumpskaft och Tre dar i buren? Det här är en annan militärfars, Åsa-Nisse i kronans kläder. Helt oblygt stjäl han Nils Poppes skämt med kortblandningen i Soldat Bom! Ännu mer anmärkningsvärt är att Little Gerhard medverkar. Spola fram 53 minuter så blir det spökmusik. Nästan läskigare än Amanda! För övrigt så håller jag alltid på Sjökvist. Åsa-Nisse och Klabbarparn är två sadister som mobbar honom helt utan anledning. Tydligen var det suspekt att vara ungkarl och företagare i 50-talets Sverige, då skulle man trakasseras. Tur för honom att han åtminstone inte var homofil! Könsrollerna i den här filmen är dom som Sverigedemokraterna vill återinföra. Tänk på det när du röstar i höst.

.

)

.

Så kan det gå när inte gasmasken är på. Apropå stort huvud, så kanske du undrar varifrån jag har fått det? En ledtråd: Min mamma och jag har samma hattstorlek. Vi kan låna varandras hattar och när vi har basebollkepsar sätter vi dom alltid på det yttersta hålet.

.

jaws och minime

Kronans kläder måste passa folk i alla storlekar, men det fanns gränser. Min polare som är två och en halv meter lång och två och en halv meter i omkrets fick börja lumpen i jeans, t-shirt och joggingskor. Sedan skräddarsydde man en uniform till honom som han fick med sig hem att spara till det tredje världskriget. Jag har 45 i skor och det är inga problem. 46 finns också ibland. Men hur gör man om man har större fötter? Min polare har 50 någonting i skostorlek. Men det är faktiskt inga problem, det finns en butik som bara har skor i stora storlekar. Storfotade människor från  hela landet kommer dit i chartrade bussar och köper skor för några tusen var, så affärsidén fungerar. Jag har L i handskar och XL är lite för stora, men inte så mycket. Hur gör dom som har dubbelt så stora händer? En gång kände jag en kille som hade knytnävar som kaffepannor. Honom ville man inte boxas med. Han kallades Slaktaren, men jobbade inte på slakteri. Sedan kan alla dra sina egna slutsatser. Men hur som helst, var hittade han tillräckligt stora handskar? Finns det handskmakare fortfarande?

.

pleasantville pancakes

Både jag och Amanda Jenssen gillar hotellfrukostar, men hon blir allra gladast om dom har pannkakor modell Pleasantville. Men nu gällde det ju storlekar. En gång var jag på ett hotell där dom hade två olika matsalar med olika frukostar. Den ena var Stor och den andra var Enorm. Jag bestämde mig för att ta en Stor, men sedan gick jag fel och hamnade i matsalen med Enorm. Det var ingen frukost, det var ett skrovmål för folk som inte ska äta mera den veckan. Tänk dig ett julbord och dubbla det några gånger. Så jag gick till Stor och den var också mer än tillräckligt stor. Husmodern i Pleasantville hade fått mindervärdeskomplex.

Nu måste jag sluta innan jag drar skämtet om han som inte hittade svarta kondomer  i sin storlek, men det var inga problem. Han kilade bara ner till Statoil och köpte en rulle svarta sopsäckar.

Sköt om er!

.

spex wwII

Hem

Annonser

Skriv något mysigt

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s