Amanda Jenssen Bloggen

En av sydvästra Norrbottens fem bästa amandabloggar.

  • Amanda Jenssen 2014
  • Amanda Jenssen Superstar

    Amanda Jenssen is one of Sweden’s leading artists and one, that in comparision to most of her peers, really has what it takes to break internationally.
  • Följ mig på Twitter

  • Blogkeen

    Amanda Jenssen Bloggen

Archive for september, 2010

Amanda Jenssen i fantasi och fiction

Posted by Roger Krook på 27 september 2010

Fotograf: amandalover.blogg.se

Uppdaterat 8 oktober 2010

 

Idag vaknade jag och insåg plötsligt att jag har universums största, bästa och enda Amanda-blogg.

—————————————-

Missa för Guds skull inte den här underbara intervjun på tysk teve:

Ej heller den här 80 år gamla jazzen live i Tyskland:

Här finns helsköna tyska länkar:

Die Nordische Kühle Amanda Jenssen Live video, Amanda Jenssen unplugged video,  Amanda Jenssen intervju video + 30 ljuvliga bilder från konserten i teatern.

Amanda Jenssen är överraskande storartad.

Badische Zeitung skriver att Amanda Jenssens version av Minnie the moocher hörde till New Pop Festivalens höjdpunkter.

Varför harva på svenska stadsfestivaler när man kan slå världen med häpnad på stora scener utomlands? har folk frågat sig. Nej just det.

Jag tycker så synd om alla som missar det här. Jag har aldrig sett Amanda Jenssen bättre och hon håller på att växa till en kärleks- och musikgudinna av storslagna dimensioner. Kanske är det lättare att slå utanför hemlandet, när man helt enkelt är alldeles för bra, som Amanda Jenssen är just nu.

———————————————

En gång skrev de nu så tystlåtna svenska fansen väldigt mycket om Amanda Jenssen. De skrev även fanfiction, men det mesta försvann väl med Fanglobe. Mycket var på tema Amanda Jenssen – en vanlig tonåring: Amanda är en av oss. Hon kan förstå oss. Och många hade en känsla av att Amanda brydde sig om just dem personligen. Ungefär som Jesus. Själv har jag hittat lite grejer i mina arkiv.

Nu när Amanda Jenssen håller på att bli en världsartist, som sin mormors mormors mor Jenny Lind,vill jag påminna om vad hon betydde för sina första fans en gång i tiden. Då var hon en…. (trumvirvel) RÄDDARE I NÖDEN!

När Jenny Lind blev känd gav hon en annan version av sin barndom till amerikanerna, det gick ju inte att berätta sanningen om tiden som apelsinflicka. Men hela livet var hon tacksam mot tiggarkärringen som hon råkade träffa den där julaftonen. Och visst är Jenny Jenssen väldigt lik ”The Swedish Nightingale” Jenny Lind, samma ögon (hennes var också blå) och samma leende. Sätt på en blond peruk så är det här Amanda:

När man skriver fanfiction flyter fantasi och verklighet ihop. Som när jag skrev spexet Swing it, Amanda! och tre månader senare utropade Anders Lundin i direktsändning inför hela svenska folket: SWING IT, AMANDA! Till slut vet man inte om verkligheten eller fanfiction kom först eller vad som beror på vad.

Att den inre och yttre verkligheten flyter ihop är annars typiskt för sjukdomen schizofreni, en svår form av psykos. Men då åtföljs upplevelserna av skräck, ångest och stort lidande. M.A.C. är något annat, då leder alla spejsade grejer bara till eufori och allmänt trevlig stämning. Så läs lite fanfiction och låt dig smittas!

Du hittar några återfunna storys om du klickar på SPEX i menyn.

Och jag har upptäckt en intressant sak, som hänger ihop med Pu-leeze Mr Wiksten! Senare gjorde Elsie Carlisle en cover på låten, men ändrade då ”Wiksten” till ”Hemingway”. Har du hört den förut?

 

Posted in Amanda Jenssen | Taggad: | Leave a Comment »

Amanda Jenssen på Reeperbahn

Posted by Roger Krook på 24 september 2010

söndag 26 september: Plats 5 på Svensktoppen med 46 veckor på listan.

Am Donnerstagabend brachte die kohlrübe das Schmidts Tivoli zum Kochen. Das ganze zum Anschauen hier im Konzertmitschnitt.

Amanda Jenssen har fått den coola Reeperbahn-festivalen att koka. Här är ett klipp från tysk teve. Och samma på Youtube + två bilder från konserten. Observera att det monotona djungle-riff Bo Diddley-soundet är borta. Nu är det här storbandsjazz som passar i den övriga repertoiren!

Klicka för större bild

Klicka för större bild

En gång var det en 20-årig kille som skrev:

”Längst ned i min dåraktiga själ hyser jag en liten, högfärdig tanke: Kanske kommer en gång -någon gång- något ljust och skönt att skavas ut ur allt eländet. Som en liten, liten, liten pärla ur ett stort svart och jävligt musselskal. Och om något vackert en gång kan komma från mig, så har jag uppfyllt min uppgift i tillvaron.”

Han hade precis fyllt 27 år när han regisserade sin första film. Den hette Kris och spelades in 1945-07-04 till 1945-08-31 i Filmstaden, Solna och i Hedemora. Filmen fick inga utmärkelser. En recension: ”Undertecknad måste för sin del säga att han sällan sett något mera misslyckat, förljuget och tråkigt.”

42 år fyllda fick han en Oscar för bästa utländska film – 2 år i rad. Filmerna hette Jungfrukällan och Såsom i en spegel.

När han 85 år gammal gjorde tevefilmen Saraband skrev New York Times: Med Saraband bevisar Bergman att han fortfarade är världens störste nu levande filmskapare. Utomlands jämförde man utan att blinka Bergmans filmer med Rembrandts tavlor och Dostojevskijs romaner. När IB dog sade någon: -Nu kan man inte längre säga att han är världens bäste nu levande regissör.

Svenskarna har nog fortfarande svårt att förstå hur stor han var och är utanför hemlandet.

Att jämföra Amanda Jenssen med den färdige IB vore lika meningslöst som att jämföra henne med Mozart. Däremot är det väldigt intressant att jämföra den nyss 22 år fyllda AJ med den 20-årige IB. En sådan jämförelse visar bara en sak: Om man har tillräckligt mycket talang och vilja kan man gå hur långt som helst.

Så vi har kanske bara sett Amandas första lärospån i livets snickarbod. En svindlande tanke.

Posted in Amanda Jenssen | Taggad: | Leave a Comment »

Amanda Jenssen klarar skivan

Posted by Roger Krook på 14 september 2010

Fotograf: amandalover.blogg.se

söndag 19 september

Svenska folket har röstat. Amanda Jenssen fick plats 4 på Svensktoppen med 45 veckor på listan.

torsdag 16 september

Nu har Idol 2010 startat på allvar. Siw Malmkvist säger att den enda riktigt bra idoldeltagaren hittills är Amanda Jenssen.

Under Idol 2007 skrev en journalist att Amanda skulle vara glömd inom tre månader och en annan att Amandas framtid fanns på finlandsbåten. Nu hittar jag inte artiklarna, men det är kanske bäst. För journalisterna som skrev dem. Andra kan le belåtet åt att de fick ännu mer rätt än de kanske trodde då:

Det finns alltid en liten risk att tevetittarna röstar fel, för tevetittarna saknar ofta koll, men jag tvivlar på att det ändå gör det. Och om de röstar fel, då kommer någon annan eventuell vinnare att försvinna inom kort medan Amanda oavsett placeringen kommer att bli en stor artist och leva på musik i hela sitt liv. Billy Butt 16 nov 2007

Man ska fan prisa marken hon gått på, döda för tre sekunder tillsammans med henne. Och man behöver inte träffa henne för att inse det; förvaltad rätt går hon till historien. …. Hon älskar med låten, med kameran, med golvet, med publiken. Och sex, mina vänner, sex säljer. Otvunget sex, framförallt. Amanda är född till stjärna.  Ärligt talat, vem skulle ni helst se en hel konsert med? Så tänker jag. Efter 17 låtar med Marie skulle jag spy lite diskret i handen för varje glädjetjut. 17 låtar med Amanda däremot. Gärna det. Cim Efraimsson 10 dec 2007

Kulturjournalistik på högsta nivå, Aftonbladet 2 dec 2007, förutspådde att AJ skulle klä ut sig till pepparkaksgumma:

AB: Har du varit tomte någon gång? AJ: – Nej men jag har varit både pepparkaksgubbe och tärna i luciatågen på mellanstadiet. Men att vara tärna var inget vidare. Ska man vara något så ska man ju vara pepparkaksgubbe eller tomtenisse.

Ett hopp till nutiden: Visserligen är vi bortskämda med Amanda-material idag, men nog tycker jag det här klippet förtjänar mer än 28 visningar:

Men visst, jag erkänner gärna att Amanda Jenssen känns mer rätt på VHS än i form av små snuttar på nätet. Jag har tre stycken 3-timmarsband med Jenssen. Ibland tvättar jag ur hjärnan med dem. Jag gillar särskilt de där horisontella strecken som blir på VHS-band, det känns nästan lika äkta som snap-crackle-and-pop på riktiga skivor. Men helst skulle man förstås föra över videobanden till dubbel-åtta. Det är något speciellt med att släcka i taket och starta den skramlande projektorn. En handvevad kinematograf med fotogenlampa tycker jag dock vore lite överdrivet, ungefär som att bara höra musik via fonografrullar. Lagom är bäst.

tisdag 14 september

Maria Alén, online PR & marketing på Sony Music, skriver något riktigt kul på officiella hemsidan. I morgon kommer man att dela ut Helga Hahnemanns pris Goldene Henne i Tyskland. Priset går till artister, idrottspersoner eller politiker med anknytning till det återförenade Tyskland. Otroligt nog (höll jag på att skriva) kommer svenska Amanda Jenssen att uppträda på galan. Trots att det hela låter väldigt nationellt, alltså.

Att Amanda är bra vet vi redan, men det här tyder på att lanseringen i Tyskland fungerar. När Fräulein Jenssen för ett par år skämtade om att ta först Sverige och sedan Berlin, visste hon kanske inte själv hur rätt hon hade! Både Amanda Jenssen och hennes sidekick får väl ta en snabbkurs i tyska nu.

Tysk nöjesprofil på Amanda Jenssen-konsert: Sehr schön!
Mr Wiksten: -Ja, man ser sjön härifrån.

Att Amanda Jenssen slår i Tyskland och inte i till exempel UK kan man förstås spekulera över. Kanske ligger hennes musik närmare tysk kabarétradition än engelsk punk? Kanske går en naturlig väg via Danmark till kontinenten och Tyskland, Österrike, Schweiz och Holland? Kanske finns det språk- och kulturbarriärer i till exempel Frankrike och Grekland? Men å andra sidan ska Amanda Jenssen snart lanseras i Turkiet.

Hur som helst är det här väldigt roligt, eftersom Amanda Jenssen från början har sagt att hon vill göra sin egen musik och slå utomlands. Och kabaréjazz på coola tyska klubbar är på något sätt mer Amanda Jenssen än poplåtar på engelska listan. Apropå listor: Happyland ligger på Svensktoppens plats 5 med 44 veckor på listan. Snart får du tårtan, Amanda!

Maria tipsar även om Bonnie Nouns bilder från Kulturkalaset.

När jag var inne på officiella hemsidan nu var det över 100 personer online. Det är mer än Fanglobe hade under sin storhetstid. Vi som har varit med från början är glada över att Amanda Jenssen till slut har fått en fungerande officiell hemsida där det alltid finns nya och pålitliga nyheter. Navet för PR och marknadsföring online, med eller utan elefanter/dammsugare.

Och vi som möjligen kan spela de nyttiga idioternas roll i marknadsföringen av Amanda Jenssen är stolta och glada över det.

Fotograf: bonnienoun.com

Nu drar Idol 2010 igång och media återkommer ofta till exemplet Amanda Jenssen. Lite nostalgi i Lilla Aktuellt 10 sept: Amanda Jenssen och Marie Picasso om att tävla i musik.

Det har kommit en akademisk avhandling om Idol. Den går ut på att det handlar om identifikation och interaktion, där unga flickor är den viktigaste målgruppen. Unga kvinnliga artister som Amanda Jenssen, Anna Bergendahl och Tove Styrke är för dem lätta att identifiera sig med. (Kanske som en projicerad idealiserad, cool och lagom vuxen självbild.) Interaktionen är förstås röstandet, men även att diskutera idolerna via sms och på olika forum. Idolens stil och outfits är viktigare än tonsäkerhet och sångröst.

I en av de allra första intervjuerna (2007-11-21) under Idol berättade Amanda Jenssen om sina tonårsfyllor och att hon gjort sina föräldrar besvikna. Kanske kände Amanda Jenssen att hon ville lägga korten på bordet, när hon var ett föredöme för så många unga tjejer? Sedan har hon inte pratat så mycket om ämnet, men när hon nu nämner det är det med den vuxna kvinnans nostalgi eller självironi, som när hon sommarpratade i radion eller berättade om sitt vingluggande på en popfestival.

Att kunna vara idol eller superstjärna utan att bli galen är i teorin enkelt. Som alltid måste man kunna skilja på sina olika roller. Som idol och mediafenomen har man en roll och som privatperson en annan. Det finns ingen motsättning och det är inget problem om olika roller skiljer sig åt. I praktiken kan man fundera över vem man egentligen är, eller om en viss person eller grupp skulle älska en lika mycket om de visste hur man egentligen är.

Sigge Bock i Tiotusenkronorsfrågan blev den första unga teve-idolen – och dessutom psykiskt sjuk. Man kan undra hur bra det är att helt vanliga (allt oftare blott 16-åriga) gymnasietjejer blir idoler över en natt och blir överösta av både fanmail och äktenskapsanbud. Att kvällstidningarna vill få en redogörelse för deras första samlag eller få veta vad de har på sig när de sover, om de har en pojkvän och vad de äter till frukost. Det här är ju en känslig tid när man skapar sin identitet och sin självständiga personlighet, när man utforskar sex, sprit, relationer och andra spännande komponenter i vuxenlivet.

Tiden mellan  18 och 22 är händelserik. När Amanda Jenssen flyttade till Stockholm efter Idol hade hon aldrig varit i Stockholm (bara en snabbis), aldrig bott ensam, aldrig haft ett jobb (bara sommarjobb), aldrig betalat en räkning, använt ett strykjärn eller kokat ris. Dessutom kände tonårsflickan Amanda inte en människa i hela Stockholm och hade ingen aning om hur man gör musik eller spelar in en platta på ett yrkesmässigt sätt. Under Idol hade hon levt på skräpmat och inte sovit ordentligt på flera månader. Till råga på allt fick hon flytta mellan olika hotellrum och övernattningslägenheter och struntade till slut i att packa upp sina väskor. Hennes släktingar och vänner i Lund kom inte och hälsade på, vännerna från Idol skingrades för vinden. Och vad värre var: Amanda Jenssen tvingades leva utan katter.

Men undrens tid var inte över och 19-åringen gjorde en hitsingel, ett kritikerrosat album och en bejublad sommarturné med Swing it, magistern! i Allsång på Skansen som juvelen i kronan. En svart katt gjorde entré i den blekta blondinens liv. Morbus Family dök upp på alla konserter med en död papegojas envishet. Bandet lämnade scenen i en congaline. Och resten är historia.

Nostalgiker? Här är Amanda Jenssen Arkivet med tidningsartiklar från 2007 och 2008. For you and for posterity.

 

Posted in Amanda Jenssen | Taggad: , | Leave a Comment »