Amanda Jenssen Bloggen

En av sydvästra Norrbottens fem bästa amandabloggar.

  • Amanda Jenssen 2014
  • Amanda Jenssen Superstar

    Amanda Jenssen is one of Sweden’s leading artists and one, that in comparision to most of her peers, really has what it takes to break internationally.
  • Följ mig på Twitter

  • Blogkeen

    Amanda Jenssen Bloggen

Archive for december, 2008

Krook om Amanda Jenssen önskar Gott Nytt År!

Posted by Roger Krook på 30 december 2008

Nu är det inte mycket kvar av det här året och det återstår i princip bara att önska alla amandofiler (personer som gillar Amanda Jenssen aka Amanda Jensen) ett gott nytt 2009 A.D. Nästa år kommer säkerligen att bjuda på mycket postiva händelser med Amanda Jenssen. Till att börja med har vi ju Amandas medverkan och priser på Grammisgalan, P3 Guld och Gaygalan att se fram emot.

Gott nytt år!

Till nyaste inlägget

Posted in Amanda Jenssen | Taggad: , | Leave a Comment »

Amandofil – because it works

Posted by Roger Krook på 29 december 2008

Howdy, alla amandofiler! Varför blir fler och fler amandofiler, alltså personer som älskar Amanda Jenssen (aka Amanda Jensen)? För att det fungerar. Det intressanta är vad som händer inom människor. Några hittar en trudelutt att tralla med i. Några får en stunds avkoppling. Några finner en passion och något de tycker är roligt. Några hittar tillbaka till livslust och en känsla av meningsfullhet. Några får något som liknar en religiös uppenbarelse.

Nästan alla hittar helt enkelt någon eller något att älska. Eftersom ”Love is good for anything that ails you”, så är det inte så konstigt att amandofilin fungerar.

Självklart är Amanda Jenssen (aka Amanda Jensen) med på listan över årets hetaste svenskar:
Aftonbladet

Och året som gick i Skåne var Amanda Jenssen en av de bästa sångerskorna:
Trelleborgs Allehanda

Till nyaste inlägget

Posted in Amanda Jenssen | Taggad: , | Leave a Comment »

Amanda Jenssen -prognos för 2009

Posted by Roger Krook på 29 december 2008

Snart är det dags att avge nyårslöften. Om jag ska göra om mig under 2009 så ska jag i så fall bli mer amandofil, inte mindre. Att intressera sig för något annat än sig själv (tex Amanda Jenssen aka Amanda Jensen) kan försvaras med en massa rationella argument. (Se tidigare inlägg.) Dessutom kan en fördjupning på ett område ge en breddning på hela livets motorväg. Man kan få det Antonovsky kallade sense of coherence eller känsla av mening. En passion kan bli ett titthål rakt ut i hela universum. Och då upptäcker man att Hästhuvudsnebulosan är väldigt vacker i motljus.

En mindre poetisk omskrivning säger att man går från read-only till read/write. Istället för att passivt konsumera en idol börjar man göra grejer själv. Någon kanske tom skaffar samma frisyr som idolen i det engelska popgänget De Skalbaggarna. Den största socio-ekonomiska händelsen just nu är kanske att hela Internet håller på att gå från read-only till read/write. Läsarna själva skriver Wikipedia och alla töntiga privata hemsidor har ersatts av den mäktiga bloggosfären. Sociala plattformar som Youtube, Myspace, Facebook och Bilddagboken har faktiskt bara funnits några få år, men blir mer och mer grunden för mångas dagliga liv. Den stora trenden är att man vill skriva själv, inte bara läsa färdiga texter på hemsidor och informationssajter. Man vill inte heller bara se andras filmer och höra andras musik, man vill göra egen musik och lägga upp sina egna videoklipp.

Märkligt nog talar man väldigt lite om denna kreativa revolution. Istället fokuserar man ofta på det negativa: Felaktig information, dålig grammatik, piratkopiering, stöld och plagiat. Sämst koll verkar politikerna och de etablerade partierna ha. De verkar tro att man kan lagstifta bort den historiska övergången till ett postindustriellt, senmodernt, globaliserat read/write-samhälle. Det kan man inte.

Man kan inte lagstifta om att alla ska ha lika långa kjolar, gå till jobbet samtidigt, dricka mjölk till maten, lyssna på samma radiokanal, se Hylands Hörna och sedan gå och lägga sig samtidigt när den enda tevekanalen säger godnatt klockan 23.00. Vi som var med när det begav sig saknar Anita och Televinken, men detta är en försvunnen värld som aldrig kommer tillbaka.

En annan nyhet: Man kan inte längre lyckas genom att försöka lära kunderna veta hut. Om skolor, kyrkor eller företag försöker, så går deras kunder bara till någon annan. Detta är en helt ny situation. Förr var folk dj-vligt glada om de kom in på en utbildning, nu har en del skolor svårt att fylla sina platser. En helt ny frågeställning är därför hur stor del av budgeten man ska lägga på undervisningen och hur stor del som ska gå till att marknadsföra denna undervisning.

Musik- media- och nöjesbranschen står i en ännu svårare situation: Kunderna ser det som en mänsklig rättighet att ta vad de vill utan att betala. Det sägs att piratkopieringen ökade i Finland, när de införde sin motsvarighet till anti-fildelningslagen IPRED. Kanske hade den ökat ändå, kanske piratkopierade folk ännu mer på rent trots.

Utvecklingen kan även beskrivas som ett antal generationer. Generationen i Kinseyrapporten var född före 1930 och stod för övergången från viktorianism till modernt 1900-tal. Bakom den prydliga fasaden var de ungefär lika fräcka som dagens människor.

Efter den stora depressionen och andra världskriget kom The Babyboomers, i Sverige motsvaras de av fyrtiotalisterna, 55-plussarna eller Jätteproppen Orvar. De var inställda på att ta för sig, men tänkte samtidigt på att inordna sig i ledet, visa hänsyn och vara lojala. Detta var ett framgångsrecept när industrialismen och gammelmedia hade sin blomstring.

Sedan kom Den Blåsta Generationen, som växte upp med idoler som Hep Stars och Country Joe & The Fish. Den Blåsta Generationen står för något av ett vakuum mellan fyrtiotalisterna och Generation X.

De som föddes i slutet på 60-talet eller under 70-talet kallades Generation X eller Den Lata Generationen. De var inte lika strävsamma som fyrtiotalisterna och tog det mesta med en rejäl nypa ironi. Dessutom var de, som sagt, ganska lata. När konkurrensen i samhället började öka reagerade Generation X, som då satte normerna i arbetslivet, med att gnälla: – Jag går in i väggen, jag går på knäna, jag blir utbränd, får jag inte mindre att göra säger jag upp mig!

-Kan jag få skriftligt på det, undrade HR-chefen glatt. Det hade nämligen börjat komma en ny mindre lat generation, inriktad på ”coping” när det gällde den hårdare konkurrensen. En del av dem var välutbildade kineser och indier, andra var svenskar födda 1980 eller senare. Detta var Generation Y, som gjorde entré. Trots att de borde vara alla lärares och arbetsgivares dröm, så tyckte somliga att Generation Y var bortskämda och uppkäftiga. Deras föräldrar var (åtminstone i USA) överbeskyddande. Att skjutsa en 19-årig tjej till shoppingcentret eller ringa en 22-årings personalchef om Lilla Gubben blev orättvist behandlad på jobbet, var typiskt dessa unga vuxnas föräldrar. Generation Y själva var dock knappast bortskämda, utan snarare inställda på att jobba hårt och målmedvetet för att skaffa sig ett liv. En sådan inställning är nästan nödvändig, när det någonstans i världen kan finnas någon som gör samma sak man själv gör, men lite bättre, snabbare eller billigare.

Dessa nedslag eller snapshots från samtiden ger ingen fullständig bild av läget eller utvecklingen, men säger kanske lite om de viktigaste trenderna. Den som vill göra något idag måste inte gilla läget, men ta hänsyn till hur nätet, kunderna och folk i största allmänhet fungerar. Den intressanta frågan i det här sammanhanget är förstås hur bra Amanda och amandofilin kan fungera i dagens och morgondagens samhälle, om Amanda och hennes fans ligger rätt i tiden.

Otippat värre så tycks Amanda Jenssen vara rätt häst (eller rätt get) att satsa på just nu. Amanda kommer inte med publikfriande klyschor, som att fildelning är kärlek. Hon säger att det är bra att musiken sprids, men att det är tråkigt att skivaffärerna tvingas stänga och att artisterna kanske får svårt att försörja sig på musiken. Samtidigt använder hon den infrastruktur som finns, för att tex ge bort sin senaste singel gratis eller lägga upp strömmande musik och video.

Det verkar faktiskt som om Amanda själv fattar viktiga beslut, hon har tex sagt åt skivbolaget att inte släppa fram förfrågningar från program som Let’s dance, eftersom hon ändå aldrig skulle ställa upp på sådant larv.

Samtidigt vore det förstås ett gigantiskt misstag att försöka göra allt själv, på en professionell nivå måste man ta hjälp av andra. Dessbättre har Amanda inte gjort samma misstag som (bland många andra) Herreys, Carola och Janni Spies, som anställde släkt och vänner som rådgivare. Istället verkar det som om hon anlitat verkliga proffs för marknadsföring, konsertbokning, skivproduktion och bolagsbildning. Bland de horder av mer eller mindre begåvade talanger som vill göra musik med Amanda, har hon valt Pär Wiksten och (om man ser till resultatet) därmed skapat ett verkligt radarpar.

Amandas hantering av media är ett kapitel för sig. På något sätt har hon lyckats undvika oseriös och dålig publicitet, men ändå synas på rätt sätt i rätt sammanhang. Redan under Idol visade Amanda hur suverän hon var både på scenen och i intervjuer. Många klipp från Idol 2007 har med rätta redan status som amandaklassiker. Okej, i början av sommarturnén kanske det märktes att Amanda inte var van att genomföra en hel konsert som soloartist. Betydligt mer anmärkningsvärt är att Amanda redan i slutet av höstturnén ständigt beskrevs som ett under av självsäkerhet och sensualitet på scenen. Trots att Amanda enligt egen utsago aldrig kunnat dansa, så satt då tom rörelserna precis där de skulle – och beskrevs som på gränsen till det barnförbjudna.

Amandas fans är lika trendiga de och har tom tagits som ett exempel på den senaste formen av sociala nätverk: Helt utan hierarki eller formell ledning arbetar de, var och en på sitt sätt, tillsammans för ett gemensamt mål. De har olika åldrar och bakgrund, men delar en gemensam passion att diskutera och förändra något. Denna subkultur kan alltså jämföras med olika upprop och uppror, som på den senaste tiden framgångsrikt använt modern teknik och informella nätverk.

Hur man än vänder sig, så tycks det alltså stå helt klart: Amanda och amandofilin ligger helt rätt i tiden och har framtiden för sig, både under 2009 och senare.

Och det känns ju tryggt.

Till nyaste inlägget

Posted in Amanda Jenssen | Taggad: , | Leave a Comment »

Amanda Jenssen – past, present, future

Posted by Roger Krook på 27 december 2008

Man kan se Amanda Jenssen (aka Amanda Jensen) i pespektivet från en låt med Shangri-Las: Past, present, future. Dåtiden finns alltid närvarande i Amandas musik, som musikaliska rötter och referenser. Nutiden är nuförtiden i princip detsamma som framtiden, eftersom risken i samtiden nog är större för att man lever i det som har varit, än i det som komma skall.

Politiska partier, föreningsliv, sk gammelmedia och stora delar av industrin riskerar att hänga kvar vid gamla strategier, istället för att navigera på det hav av kaos senmoderniteten så träffande kallats. Ett närliggande exempel: Den som bränner sin energi på att bekämpa fildelning (eller andra nymodigheter) istället för att försöka hitta nya lönsamma strategier, riskerar att gå under. Observera att man inte måste gilla det nya läget, men man måste förstå vilken verklighet som gäller just nu. Tom de som vill leva som på stenåldern har insett detta och använder mobiltelefoner och Internet för att kommunicera med varandra. Ganska löjligt egentligen, men likväl den enda realistiska strategin.

Det fanns en tid när Sverige kunde säga nej till olika saker, som mångkultur, reklamteve och fri sprit, för att ta några exempel, men den valmöjligheten existerar inte längre. Alla politiker har inte förstått det här och tror fortfarande att man kan tygla marknadens, nätets eller bloggosfärens kraft. Det kan man inte. Det är den globala kapitalismen och dess konsumtionsmönster som styr världen. Kinas Kommunistiska Parti har insett detta och, i motsats till systerpartierna i östeuropa, lyckats surfa på vågen. Mina polare på ett känt företag, som en gång var en del av det svenska folkhemmet, lever med ständig rädsla för att inte klara konkurrensen från välutbildade, hungriga och lågavlönade kineser. Om företaget tjänar några kronor på det, så kan arbetsuppgiften, verksamheten eller avdelningen när som helst flyttas till Kina.

Den andra stora förändringen gäller folks sätt att tänka och den fångas pedagogiskt i beskrivningen av Generation Y. Arbetet är varken plikt eller rättighet, utan ett sätt att förverkliga sig själv. Dagens ungdom vill inte tågluffa och röka hasch några år innan de stadgar sig, de vill jobba några år i Asien och få fart på sin internationella karriär, innan de fyller trettio och bildar familj.

Synen på konsumtion skiljer sig också från den föräldrarna och deras föräldrar hade. Om man avstår från konsumtion är det för att spara pengar, inte för att vara solidarisk med de fattiga eller försöka vara mindre materialistisk. Konsumtionen ses som en serie individuella, medvetna val, gjorda för att bygga varumärket och bli den man vill vara. Vi lever ju i en paradox av fårskocksaktig individualism – och det kan ingen konsumentupplysning ändra på.

Amanda Jenssen är ett bedårande barn av sin tid och som 80-talist själv Generation Y. Amanda arbetar hårt och målmedvetet för att uppfylla sina drömmar och använder tidens melodi, den sociala, tekniska och ekonomiska infrastruktur, som byggts kring digital teknik. Annars hade knappast varken du eller jag känt till hennes existens.

När Amanda låter fansen ladda ner hennes senaste singel gratis, är detta bara en av många detaljer, som visar att Amanda har koll på läget. Amanda har med stor stilsäkerhet lyckats navigera på den mediala oceanen, undvika förnedrande teveprogram och skvallerjournalistik, samtidigt som hon använt alla möjligheter för att föra ut sig själv som en seriös, skapande konstnär.

Detta har gjort år 2008 till ett bra år och ger ett löfte om att 2009 blir ännu bättre för artisten Amanda Jenssen och hennes fans.

Till nyaste inlägget

Posted in Amanda Jenssen | Taggad: , | 2 Comments »

Musikåret 2008: Swing it, Amanda Jenssen!

Posted by Roger Krook på 27 december 2008

Så här i slutet av 2008 vill man gärna summera musikåret. Då kan det komma att handla om Amanda Jenssen (aka Amanda Jensen), som under detta år fick sitt stora genombrott och flera nomineringar till Årets Nykomling och Årets Artist.

”Amanda Jenssen hade ett hektiskt år med skivsläpp och intensivt turnerande. ”
HD.se

Mats Olsson listar årets CD-skivor och sporthändelser:
Expressen

Expressen listar de hetaste nöjespersonligheterna 2008:
Expressen

Den hetaste händelsen för mig personligen var när Amanda Jenssen sjöng Swing it, magistern! i direktsändning inför miljonpublik. Hon valdes till Kvällens Artist, vilket bevisar att kvalitet och folklighet går att kombinera. I Allsångens tillbakablick på juldagen upprepade Amanda det hon sagt tidigare, att Swing it, magistern! var det självklara låtvalet för henne och att hon var väldigt glad att hon fick igenom sitt val. (Först sade arrangörerna nej, enligt uppgifter i media.)

Amanda berättade även att hon hade kunnat sjunga Swing it, magistern! på skånska, men att hon valde en version som behöll originalversionens språkdräkt: -Det vaar en gång…

Med en liten överdrift har mitt liv varit ett antal Swing it, magistern! och transportsträckor däremellan. Att Amanda skulle sjunga just den låten, när hon fick välja vilken som helst, är därför fullständigt osannolikt – och alltså precis den typ av synkronicitet en amandofil kan vänta sig.  Faktum är att jag redan 2007 skrev att min dröm var att få höra Amanda sjunga en ”gammal svensk” schlager som Min soldat eller Regntunga Skyar. Egentligen ville jag få höra Swing it, magistern! – men att den drömmen skulle gå i uppfyllelse, att jag skulle sitta och lyssna på Amanda sjungande ”Det vaar en gång” vågade jag inte ens hoppas på.

And now you got me doing it.

Till nyaste inlägget

Posted in Amanda Jenssen | Taggad: , | Leave a Comment »

Vit jul med Amanda Jenssen

Posted by Roger Krook på 23 december 2008

vitjulFörra julen kände jag en viss saknad för att Idol var slut, så man inte längre fick se Amanda Jenssen (aka Amanda Jensen) i televisionsapparaturen varje fredag. Då visade Tv4 en julvideo med Amanda, som mer än väl kompenserade bristen på Idol. Då skrev jag så här och jag kan fortfarande stå för varenda ord:

Till ett härligt otidsenligt stråkarrangemang framför hon White Christmas från 1942. Utan överdrivet publikfriande effektsökeri visar Amanda vilken kompetent jazzsångerska hon faktiskt redan är. Jag tycker det låter lite som min favoritvokalist Peggy Lee, som var i Amandas ålder när hon slog igenom. I flätor och vardagsmejk ser Amanda ut som the girl nextdoor, med fräknar och röd näsa. Mimiken, kameranärvaron och magin är densamma, som hon skämde bort oss med varje fredag i slutet på idolsäsongen. Samisk natur, gammal schlagermusik och Amanda Jenssen utspilld i snön – kan det överhuvudtaget bli vackrare?

I’m dreaming of a white christmas,
just like the ones I used to know
Where the treetops glisten and children listen
to hear sleigh bells in the snow

I’m dreaming of a white christmas,
just like the ones I used to know
Where the treetops glisten and children listen
to hear sleigh bells in the snow

I’m dreaming of a white christmas,
with every christmas card I write
May your days be merry and bright,
and may all your christmases be white

I’m dreaming of a white christmas,
just like the ones I used to know
May your days be merry and bright,
and may all your christmases be white

I’m dreaming of a white christmas,
with every christmas card I write
May your days be merry and bright,
and may all your christmases be white

May your days be merry and bright,
and may all your christmases be white

And may all your christmases be white (All your christmases be white)
And may all your christmases be white (All your christmases be white)
And may all your christmases be
(All your christmases be white)
(All your christmases be white)

Gå till Musik & Video för att se videon, den är en bit ner på sidan. Dessutom kommer ju ett program med Amanda på juldagen, Allsång på Skansen en toppensommar, 21.00 i SVT1. Se inlägget Amanda Jenssen does Swedish Television. Det verkar nästan som om det kommer att bli någon form av nygjord intervju med Amanda i programmet.

Jag vet inte hur mycket jag kommer att skriva här i bloggen före nyår. Hur som helst, så vill jag avslutningsvis bara besvära om en god jul.

Till nyaste inlägget

Posted in Amanda Jenssen | Leave a Comment »

Snällt om Amanda Jenssen

Posted by Roger Krook på 22 december 2008

Amanda Jenssen har blickenEn kul grej är att både Amanda Jenssen och Amanda Jensen återigen befinner sig i toppen av Bloggsök på Bloggportalen. Där brukar publiciteten snabbt avspegla sig och det har ju skrivits en hel del om julsingeln Another Christmas och Amandas alla nomineringar den senaste tiden.

Bloggen Oswalds Popcorn skriver: ”Amandas nyskrivna julsång om att vara ensam och blå (men ändå önska sitt ex en vit jul) påminner en hel del om just de Elviska jullåtarna och därmed spelas väldigt flitigt i min iPod den här julen. ”
Oswalds Popcorn om Amanda Jenssen

Åsa Carlsson skriver i Kristianstadsbladet: ”Rösten. Blicken. 19-åringen från Lund är redan fri från Idol och känslan på debutplattan är stor.”
Åsa Carlsson om Amanda Jenssen

Till nyaste inlägget

Posted in Amanda Jenssen | Leave a Comment »

Amanda Jenssen och musikens makt

Posted by Roger Krook på 22 december 2008

Hur intressant är det att diskutera hur ”bra” någons musik egentligen är? En dogmatisk amandofil kanske bestämt hävdar att Amanda Jenssen (aka Amanda Jensen) är en bättre kompositör än Zappa, Guthrie, Ellington och Rachmaninoff tillsammans. Någon protesterar och säger att hennes musik är bra, men inte så bra som amandofilen påstår. I det här inlägget ska jag försöka hitta ett svar på denna frågeställning.

Kan man leva utan musik? Kanske, men det är dumt att chansa. Såvitt vi vet har människan alltid använt musik för att festa, bota sjukdomar, skapa konst, underlätta vardagen och utöva sin religion. Religionsforskaren Mircea Eliade tyckte att likheterna mellan olika folks magiska musik var så stora, att han lanserade teorin att alla från början hade samma musik och religion, en ur-shamanism. De senaste decennierna har hans teorier modifierats en smula och de flesta anser numera att det finns både likheter och skillnader. Men det är ändå slående stora likheter mellan den medvetandeförändrande musiken hos så skilda folkslag som samer, sibirier, asiater, sydamerikaner, nordamerikaner, eskimåer, australier och afrikaner. Den urgamla indiska musiken Gandharva-Veda och Sama-Veda  är anmärkningsvärt lik samisk jojk, för att ta ett exempel.

Egentligen är likheten väl inte så förvånande. De första nio månaderna lever vi med moderns rytmiska hjärtslag dygnet runt. Därför har alla människor ”rytmen i blodet” och alla bebisar tycker om att slå, banka och klappa rytmiskt. Ge en bebis en träslev och en kastrull, så får du se! (Ett tips om julfirandet med tjocka släkten skulle bli stelt och tråkigt. Du får det om du vill.)

En stadig, monoton rytm har en hypnotisk effekt och därför slår alla shamaner ungefär likadant på sina trummor och med en takt av omkring 100 slag i minuten. På sin tid byggde diskomusiken på att en rytm med drygt 100 slag per minut hade en hypnotisk eller berusande effekt.

Den mest musikaliska katt jag har haft hette Rumford. När jag spelade Hep Stars lade han sig ned, blundade och njöt i fulla drag av ”Sunny Girl” och andra klämmiga melodier. Det enda han tyckte ännu bättre om än Svenne Hedlunds mjuka stämma var Gandharva-Veda. När jag spelade Gandharva-Veda för honom (katten, inte Svenne Hedlund) reagerade omgivningen ofta negativt och undrade vad det var för konstiga ljud, men då sade jag bara: -Äh, det är kattens skiva, han tycker den är bra.

Det är knappast någon slump att vi använder musik när vi festar, firar, gör ceremonier eller utövar vår religion. Lika naturligt är det (eller har det varit) med taktfast musik när man ska demonstrera eller dra ut i krig. Romantik utan musik är också svår att tänka sig. Kompositören till schlagern ”Who?” sade att han skulle ha varit miljonär om han fått tio cent varje gång någon berättat att han friat till just denna melodi. Så musiken har nog haft en inte helt obetydlig roll när det gäller människoartens fortplantning och överlevnad i evolutionens stenhårda utslagstävling.

Apropå evolutionsteorin, så är de egenskaper vi har nästan alltid sådana som på något sätt bidragit till vår överlevnad. Den gren av människoarten som hatade musik har alltså dött ut. Vår förmåga att påverkas av musik kan jämföras med tex meditation. Musik kan vara avslappnande, sömngivande, uppiggande, sexuellt stimulerande eller väcka vår inre styrka och naturliga aggressivitet. Musik kan användas av läkare och tandläkare istället för bedövning eller hypnos. Musik kan användas som terapi vid olika sjukdomar och problem. Musik kan hjälpa oss att få visioner och drömmar – eller bara glömma våra problem för en stund. Att musiken hjälpt människan att överleva under många tusen år är därför en inte alltför vild gissning.

Det mest rationella svaret när det gäller hur ”bra” musik är, kan därför vara att   skönheten ligger i betraktarens öga. (Eller öra.) Musik är bra om den ger något. Musik är bra om man kan älska den. Om några hellre lyssnar på Lars-Kristers än Amanda Jenssen låter jag dem göra det. Kanske är deras hjärnor på något sätt på samma våglängd som Lars-Kristers?

När skeptikern säger: -Varför är du så fascinerad av den där Amanda Jenssen, är hennes musik verkligen så bra? är denne skeptiker något på spåren. En artist eller idol framför inte bara musik, det skulle (åtminstone i teorin) en bra dator också kunna göra. En artist, konstnär eller idol kommunicerar med hela sin uppenbarelse, den gör sig själv till ett konstverk på scenen och en installation i cyberrymden. Här tycker jag Amanda Jenssen börjar bli riktigt intressant och höja sig över mängden. Det finns gott om duktiga kompositörer, musiker och sångerskor, men det är inte så många som kan skapa en total performance både i verkligheten och i människors föreställningsvärld. Åtminstone min egen amandofili kan nog förklaras med denna totala uppenbarelse eller vision. Men allt idolskap bygger kanske på en sådan totalupplevelse, det var knappast enbart Douglas Fairbanks skådespelartalanger som gjorde honom till miljoner människors idol.

Redan efter en minut av ”Dream a little dream of me” kunde jag konstatera att Amanda hade ”det” och på den vägen är det. Jag skulle vilja kalla ”det” för den magiska faktorn, den faktor som gör att någon går från yet another trallande jänta till idol och något unikt att intressera sig för. Just detta att ha någon eller något att intressera sig för har, precis som musiken, stora terapeutiska värden. Därför misstänker jag att förmågan att gilla någon kalasmycket, precis som förmågan att uppskatta musik, är något som hjälpt människan att överleva.

Om det finns ett standardrecept mot ångest, depression och livsleda, så är det att intressera sig för något utanför sig själv. Detta är lättare sagt än gjort, men sakta men säkert kan man få en god cirkel att börja snurra. Det kan behövas läkemedel, terapi, hjälp, stöd och yttre förändringar också, men att hitta något man tycker är roligt kan vara en stor hjälp för att återfå inre balans och livslust. Att bli förälskad eller frälst är förstås det allra bästa, men att hitta en passion eller någon att gilla är inte heller så dumt.

Detta skulle kunna förklara varför även duktiga, sansade vuxna har idoler. När den världsberömde regissören Ang Lee skulle beskriva Ingmar Bergman sade han: -För mig är Ingmar Bergman som en gud. När Mr Lee strax därefter fick träffa sin idol på Fårö blev han inte besviken.

Att ha en idol är en form av kärlek och hur skulle kärlek kunna vara skadlig? Inom alla större religioner och filosofisystem ses olika former av just kärlek som den högsta nivån av mänsklig existens. Sedan är det kanske kulturberoende om man talar om att denna kärlek går till en själv, gurun, guden, den äkta hälften, barnen, katten, partiet, bilen eller utegrillen. Det rationella svaret är nog att det viktigaste är att man hittar något att gilla och intressera sig för.

Kombinationen bra musik och bra idol borde alltså vara as-asbra. Vilket skulle bevisas.

Till nyaste inlägget

Posted in Amanda Jenssen | 4 Comments »

Amanda Jenssen does Swedish Television

Posted by Roger Krook på 20 december 2008

Boka en plats i tevesoffan till dessa kommande högtidsstunder med Amanda Jenssen (aka Amanda Jensen) i televisionsapparaturen:

Allsång på Skansen, en toppensommar. (Gamla klipp, möjligen nya intervjuer)
torsdag 25/12 kl 21.00 SVT1, SVT HD, SVT Europa
fredag 26/12 kl 21.00 SVT 24
fredag 26/12 kl 13.50 SVT1, SVT HD, SVT Europa

P3 Guld Galan 2009 (Prisutdelning på Scandinavium)
lördag 17/1 kl 21.00 SVT1, SVT HD, SVT Europa
tisdag 20/1 kl 18.30 SVT 24

Med reservation för tyrckfel och ändringar

Till nyaste inlägget

Posted in Amanda Jenssen | Leave a Comment »

Amanda Jenssen Arkivet inför 2009

Posted by Roger Krook på 20 december 2008

Det kommer aldrig att bli någon allmän rusning till Amanda Jenssen Arkivet, men för de verkliga entusiasterna bör arkivet kunna bli en guldgruva. Här finns nästan alla nyhetsartiklar om Amanda Jenssen (aka Amanda Jensen) som publicerades på nätet 2008. Under året som gått har situationen förändrats radikalt och därmed även kraven på ett amandofilt arkiv.

I våras var det en stor händelse om en amerikansk blogg skrev om Amanda. Nu höjer man knappt på ögonbrynen när en kinesisk blogg skriver om Amanda. Därför har jag den senaste tiden inte prioriterat att kolla publiciteten i andra länder. När skivbolaget lanserar Amanda Jenssen utomlands kan det bli desto intressantare att följa utvecklingen. Då finns det extremt kraftfulla nyhetsportaler utomlands, som kan göra nästan allt jobbet.

På samma sätt var jag i början noga med att lägga in länkar till allt på Youtube, även om det bara var någon som filmat teven med sin mobiltelefon. Nu finns det så mycket på Youtube att Youtubes egna sökfunktioner nog fungerar lika bra som ett separat arkiv. Däremot kan det vara intressant med tips om extra bra eller intressanta klipp, nu och i framtiden.

Ofta hoppar jag numera över nyhetsartiklar, där Amanda bara nämns i förbigående typ ”i vissa stunder låter Ulla-Bella som Amanda Jenssen” eller ”årets idoler är sämre än Amanda Jenssen”. Artiklar där det står lite mer om Amanda Jenssen är dock fortfarande riktigt intressanta att spara, till oss och till eftervärlden.

Till Amanda Jenssen Arkivet

Till nyaste inlägget

Posted in Amanda Jenssen | 2 Comments »